2012-04-22

Största möjliga tystnad

Inte mycket bloggat på sistone, det har varit annat som tagit min tid och stickandet, ja, klart jag har stickat men det har inte blivit så mycet att visa upp. På påskafton upptäckte jag till min stora förvåning och glädje att jag vunnit en härva spännande garn m  genomatt rösta på online stickcaféet på Facebook. Jättekul! Deeply Wicked från Lenas garn Behöver jag mer garn, jo, det tror jag, särskilt nåt spännande som jag inte köpt själv. 
Snabbt som bara den kom härvan i grönt och brunt med posten, det är ganska tjockt och mycket mjukt så jag tror det ska bli en halsvärmare. Tänkte att den får jag sticka i höst men det är fortsatt kallt och blåsigt. Är just hemkommen efter en Parisresa, det var iskallt där också, dock ingen snö. Utslaget och vackert med blommande körsbär och kastanjer men jag längtade ändå efter en mössa att dra ned om öronen. Innan resan surfade jag runt på Habu-garner och hittade en butik i Paris som sålde det så det blev ett besök på Le Comptoir på Rue Cadet. Fin butik, gammaldags inredning, mycket olika garner (Habu bl a) och jättetrevlig personal som pratade engelska med mig. För övrigt var ju Paris toppen såklart, god mat, mycket att se och så Paris Marathon med deltagare ur familjen. Inte mycket stickning, hade med ett par muddar som blev klara och så stickar jag på en väska i linvarp, rätt trist, det ska bli en slags påse, fodrad, för sommaren. Jag köpte tre rullar linvarp på rea tidigare i år och rulle nr 2 ska nog bli en solhatt, roligare tror jag än denna tråkstickning som hittills mest liknar nåt en sumobrottare skulle ha på sig :-) Har lite kris i stickandet just nu, gjorde klart en sjal i Noro Sekku med släppta maskor som jag funderar på att göra mönster till och har lite saker liggande, men skulle vilja igång med något som uppslukar mig, ett riktigt roligt projekt. Nåja, det kommer väl inspiration snart eller så får jag ta ett av mina dyra Habugarner och göra ett försök. Ibland får jag ångest om garnet är dyrt, då måste ju resultatet bli såå lyckat att det blir svårt att våga starta. Tror jag ska ta tag i stålgarnet, har längtat efter att prova det, också japanskt men från ITO.

Nu ska jag göra klart mitt april-UFO, ett par vantar, som jag mycket gärna skulle vilja ta på direkt.



Nä, nu får det bli varmt snart, jag bor ju i Skåne, här ska det faktiskt vara vår NU!

Äsch, nu blir jag så trött på blogger, det blir inte som jag vill, skulle haft fler bilder och inte alls centrerad text men det får bli en annan dag!

1 kommentar:

Marika H sa...

Kris i stickandet. Spot on. Då är vi två. Svårmod och stickning borde inte nämnas i samma mening. Dags att låta sig inspireras!