Trampar vatten eller bara "second sock syndrome"

Är nog i stickerskans sämsta läge just nu, det känns som ingenting händer, tre par sockor på

gång, inga känns riktigt roliga men ska bli klara. På tåget har jag stickat på Brainless från Ravelry men tycker att de växer rätt sakta. Det gröna paret Angee har jag kommit längst på, en är klar och bara foten kvar på nr 2. Det blåa paret Vilai är de som ligger sämst till för FO, mönstret är lite för jobbigt för att vara kul (om jag reser bort och bara tar med den stickningen då blir de nog klara). Hittade en diagnos "second sock syndrome", kan det vara det jag fått en släng av? Fick i alla fall min Kontstrikkbok och den är toppen! Det är dens fel att jag var tvungen att börja sticka en sjal i näverstickning med lite hålmönster och ett par nävermuddar i resterna av Noro kureyon sock.

Egentligen vill jag börja på två olika koftor:

1. flerfärgsstickad i olika Kaunigarner - turkos/petrol och blå/lila med nåt inslag av orange, tänker just nu att det ska vara mönster inspirerat av fair isle. (har garn till denna i lagret)
2. en med näverstickat ok i olika svart/mörkgrått/natursvartbrunt. (måste köpa en del garn till denna)

Fast jag har beställt två nya böcker Poems of color (bohusstickning) och Starmore Fair Isle så man vet inte hur det blir med mina planer. Jag har i alla fall bestämt att minst två av sockparen och muddarna måste bli klara innan jag börjar på något stort. Helylle har dessutom fått in tjockt mysigt alpackagarn från Viking garn och det är som gjort för mössor, klart jag vill ha en ny mössa och nu har ju äntligen höst-Knitty kommit. Har inte hunnit fördjupa mig i den än men där finns säkert flera måstegrejor! Efter en snabbtitt: ett par sockar igen fattar det inte, jag använder inte hemstickade sockor särskilt mycket men här är dom i alla fall Clandestine från Knitty, supersnygga! Har ett illgrönt Opal som skulle passa förträffligt.

Värmande

Efter en otroligt fin och varm vecka känns det konstigt att ändå börja planera för och faktiskt börja sticka vantar. Kanske är det kvällsmörkret som får mig att börja känna av att hösten närmar sig. Tog äntligen tag i Entomology Mittens från Knitalong men har bestämt att de ska få heta Scarabévantarna. Länge har jag gått och klappat ett underbart gult nystan Rauma tretråd och så slog jag till, köpte ett sånt och ett natursvart. Vantarna är på gång och växer jättesnabbt. Det gör inte mina Vilaisockor som bara ligger till sig fast jag har bestämt att de ska bli klara. Pendlarstickningen växer, det är ganska långa varv, drygt 100 maskor så den tar ändå sin tid, jag har ju knappt 40 minuter sticktid på tåget. Undrar om jag blivit känd av mina medpendlare som den stickande tanten, jag har nämligen åkt samma tid

varje dag. Lite litteratur: den nya Rowankatalogen har kommit, som vanligt med fantastiska fotografier och en del stickat som sticker ut och en del väldigt klassiskt på gränsen till tråkigt. Hittills har jag inte hittat nån riktig favorit. Sen fick jag låna Kontstrikk av Ruth Gullbekk Bolstad från biblioteket i Broby (först i Skåne med inköp av denna eminenta bok)

verkligen en bok att köpa om man gillar näverstickning. Jag har beställt boken men inte fått den än, dyr, men värd pengarna. Boken innehåller teknik, historik och flera riktigt snygga saker bl a en fantastisk babykofta och en jättefin sjal. Går och tänker på en lite tråkig sak, borde sticka den där svarta koftan som passar till allt, den som blir vinterns favoritplagg. Det får bli en måstestickning, men jag tror det får bli en tant koftakofta fast på mitt sätt, gillar verkligen det där med uppifrånoch nerstickning.